Det som kommer

Vi pratar om vuxenvärlden o längtar dit. Det ska bli så fantastisk säger vi. Det ska bli så fantastiskt när vi springer över den gemensamma gården till varandra, äter middagar ihop och är stora familjer. Lite överarbetade kanske, men med roliga jobb och en givande vardag. När självcentreringen försvinner och vi kastar ögonen ut i världen för att ta hand om varandra. När jaget rullar på och passar smärtfritt in i världen.

Konturen av ett jag

Cigarren- igen.

Det viktiga att tro på sig själv. Det räcker med en egen vilja och en egen syn på saken. Andras ögon behövs inte. Att stå för sig själv. Stå för sina linjer och vinklar i världen. Visa hela världen vilka skor man vandrar runt i.

Walk away

Nu går jag till Cigarren. Där ska jag dricka någonting varmt och låta min regnvåta jacka torka i ett sus av röster och kaffeångor.

Det finns krokar som hakar fast i mig. Vägar som ringlar sig runt mig och svänger i tvära kurvor.

Det finns obekväma tankar.
Det finns ord som inte borde finnas.

Hotet

Det är som att det ligger någonting och hotar. Varje dag, varje minut. Som om allt det här vackra när som helst kan svepas undan, förstöras. Som om ingenting går att lita på. Som en väntan på en katastrof. Som att lyckan känns därför att den kan tas ifrån en i vilket ögonblick som helst.

Vikten av London

Jag sitter på Ray´s Jazz Café i London. Här är mycket folk, blandade åldrar, några sitter och stickar, flera har datorer med sig, det är gratis uppkoppling. Jag äter den glutenfria citronkakan för andra gången. Dricker ännu en sojalatte. De spelar musik på lagom volym från en dvdspelare som står på golvet omgiven av skivor som Beatles, John Coltrane och Ella Fitzegerald. Caféet huserar i en av de största bokhandlarna- Foyles. Här är flera våningar med väl sorterade böcker.

Jag och mamma har varit här sedan i lördags. Vi har promenerat i Hyde Park, sett dans på the Place och musikalen Chicago på Cambridge Theater, varit på Tate Modern och sett Anish Kapoor på Royal Academy. Vi har ätit röda, vita, bruna, gröna och rosa macaroons. Ätit engelsk frukost. Druckit svart te. Njutit av ett varmt höstväder med omväxlande sol och regn.

Vi har pratat om vikten av att ta sig iväg. Få nya perspektiv. Förstå vad man har där hemma. Det är alltid skönt att komma bort när man är hemma. Det är alltid skönt att komma hem när man har varit borta.

Jag fortsätter att längta bort. Jag undrar när den längtan kommer att stillas. Kommer man vakna upp en dag och känna sig nöjd med livet, bara sådär?

Repair or replace

En vän är här och vi pratar om att man gärna gör det svårt för sig. Försöker mota känslorna genom att aktivera sig. Fylla någonting dåligt med någonting annat som är dåligt. Varför fyller man inte det dåliga med någonting bra?

Som en höstpromenad till exempel. En sådan jag och mamma och morfar var ute på. När vi gick längs sjön, drunknade i gult och rött och blått, andades frisk och stilla luft. Man måste lära sig att ta hand om sig själv. Det är ingenting man bara kan.

Sen springer hon iväg på sin flamenco och jag klär på mig för att cykla ut i det kompakta mörkret. Imorgon fortsätter marknadsföringskursen. Saker som måste göras fortsätter att lägga sig i en hög bredvid mig som jag försöker blunda för. Tiden tar hela tiden slut för fort. Men för varje minut som försvinner blir saker lättare.

En stund

Du ska göra som du vill. Du ska gå din väg och röja den där det behövs. Du ska veta att det är ditt liv. Du ska skaffa dig bundsförvanter, skapa relationer med människor och hundar och stjärnor. Samla allt det fina kring dig. Göra som du vill. Men inte glömma att ta det lugnt.

Just nu är det stressigt, men just precis i detta lilla nu sitter jag själv i min lägenhet med lurar på öronen, dricker rödvin och botaniserar i min inre trädgård. Just precis i detta nu är det lugnt. Bara jag.